Sommarhuset handlar om den stressade 40-åriga Eva och hennes två syskon. Deras mamma har precis gått bort och kvar lämnas ett sommartorp ute i Stockholms skärgård. Syskonen har inte haft så mycket kontakt med varandra under åren och de sista åren som deras mamma var i liv var det bara Eva som träffade och tog hand om henne. Det var Eva stod deras mamma närmast och tog hand om torpet året runt, tycker att det är hon som ska få överta huset. Därför beger Eva sig ut till torpet så fort sommarlovet har börjat, men hennes syskon har en annan åsikt om vem som ska få överta huset. En dag står hennes två syskon på tröskeln vid sommarhuset med deras familjer. En sommar som kommer tänja på relationen mellan de tre syskonen. Det är en familj med många hemligheter och som är i upplösningsstånd.
När jag läste Sommarhuset så kröp det i hela kroppen, för i boken finns det människor som varken kan prata eller att lyssna på vad andra har att säga. Att sätta sig ner och samtala om problemen finns inte. Det här smygande och hemlighetsfulla som fanns störde mig något otroligt under läsningen. Jag förstår också inte hur Eva kunde acceptera allt som hennes lillasyster sa och gjorde. Henne tyckte jag inte alls om, men hennes bror gillade jag lite, även om han var en ganska stor toffel. Men han fick lite skinn på näsan i den sista delen i boken och då växte han i mina ögon ganska mycket.
Det är ingen action-rulle direkt men man hölls ändå på spänning eftersom man vill veta vad som kommer hända med huset och deras relation kommer utvecklas till varandra. Det är en vacker bok med ett vackert språk, absolut inget man läser ut på en dag. Den behöver tid att bearbeta och samtidigt så väcker den många känslor och tankarna börja fara runt innanför pannbenet. Jag ville genast köpa ett eget sommarhus med trasmattor och överfulla bokhyllor, känslan som man fick när man läste boken var att man befann sig på Saltkråkan. Och det är ju inte helt fel.
Ett stort plus är framsidan och titeln, jag hade nog inte läst boken om det inte vore för framsidan. Men läs boken, den är stundtals ganska seg men vacker. En perfekt sommarbok.
Det är ingen action-rulle direkt men man hölls ändå på spänning eftersom man vill veta vad som kommer hända med huset och deras relation kommer utvecklas till varandra. Det är en vacker bok med ett vackert språk, absolut inget man läser ut på en dag. Den behöver tid att bearbeta och samtidigt så väcker den många känslor och tankarna börja fara runt innanför pannbenet. Jag ville genast köpa ett eget sommarhus med trasmattor och överfulla bokhyllor, känslan som man fick när man läste boken var att man befann sig på Saltkråkan. Och det är ju inte helt fel.
Ett stort plus är framsidan och titeln, jag hade nog inte läst boken om det inte vore för framsidan. Men läs boken, den är stundtals ganska seg men vacker. En perfekt sommarbok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar